Montreal till Fort William

Vi har varit på väg i många veckor nu, och hela tiden har färden gått västerut. Vi har velat följa en bit i spåren p den Canadensiska pälshandelns historia. Från Toronto vidare mot, Windemere, North Bay, Biscotasing, Lake Nippigon, Thunder Bay och nu Ingolf och Winnipeg är platser som vi passerat på vägen. Om två dar är vi på väg hem till Sverige igen efter några härliga veckor i Canada.

Så slutade äventyret den gången för 12 år sedan. Vi hade sett Canada för första gången, förväntningar var stora och vi hade en del mål som skulle avklaras. Resan utföll mer än till belåtenhet för oss båda och vi kom hem med många trevliga minnen.

Åren gick och kunskaperna om Canadas historia bättrades på. Men vi hade tydligen missat en betydelsefull plats på vår första resa, ett ställe som gång på gång återkom i alla historieböcker; Montreal Quebec. Denna stad i östra Canada, inte huvudstad, inte heller den största till folkmängd, men en av de allra äldsta städerna i Canada. Montreal... ja visst... det var ju där allt började !!!!
North West Company hade sitt grundande och finansiella centrum där, Lachine, platsen där kanotbrigaderna utgick från. Strategisk hamnstad med förbindelse till den Gamla världen och viktigaste hamnstad i Canadensiska pälshandeln.

För 12 Âr sedan gick färden hela tiden västerut, men vi hade missat det viktigaste... att börja från början.

Vi skulle naturligtvis ha startat med Montreal och Lachine. Det kändes nu ungefär som när man läser en bok, och är alltför nyfiken på godbitarna mitt i boken, och framför allt slutet, vet man slutet kan man hela boken.

I tankarna har resan fortsatt, vi färdades västerut, men missade den viktiga startpunkten i öster.

En underbar höstdag landar jag i Montreal. en sån där dag mitt i veckan, mitt på dan när allt är lugnt och ingen rusning inget köande.
En Canadensisk flagga möter mig i tullen, så vackert röd och vit med sitt karaktäristiska lönnlöv. Hey.. I´m back - tänker jag, 12 år sen sist, äntligen!

Beställer en taxi som kommer på några minuter. Taxichaffören heter Guy, är mycket trevlig och börjar direkt att berätta om sin älskade stad Montreal. Han är franskättling, jag lyssnar och tänker samtidigt på Lachine som jag vet ligger på väg mellan flygplatsen och stans centrum. Guy fortsätter : du måste se gamla Montreal, du kommer att älska det ! det är fantastiskt, undrar om det kan vara bättre än Gamla stan i Stockholm tänker jag. Vad finns att se i Lachine frågar jag ? Lachine säger han förvånat, inte mycket, kanalerna kanske, nä föresten varför frågar du? Vet du varför det heter Lachine kommer min motfråga, ingen aning säger Guy lite förvånat. jag berättar varför jag kommit till Montreal i min jakt på spår från pälshandelsepoken.

Lachine är franska och betyder Kina. Det var en allmän uppfattning på 1700-talet att ovanför forsarna vid Lachine fanns en inre vattenväg västerut till Kina.
Lachine var också den plats i Montreal från vilken NWC och senare Hudsons Bays kanotbrigader utgick från på sin långa resa till bla Fort William vid lake Superiors strand.

Guy tror inte sina öron, han bor ju inte långt därifrån, här sitter en kille från Sverige och berättar saker om hans hemort. Pälshandel, kanoter, Indianer är väl OK men du! det finns mycket annat fint att titta pÂ.

.............Olympiastadion, shoppingcentret, ???? nej tack.

Kliver ur taxin och tackar Guy för denna gång, han lovar att plocka upp mig om två dagar.

Jag har pluggat lite basfakta innan.
Montreal är egentligen en stor ö vilken ligger mitt i den mäktiga S:t Lawrencefloden. Fransmannen Jaques Cartier besökte ön 1535 och besteg öns högsta berg vilket han kallade "Mont Real", Kungsberget.

1642 bildas en fransk koloni under ledning av Paul de Chomedy och Sieur de Maisonueve ungefär där gamla Montreal ligger idag.

1783 bildas NWC i Montreal under ledning av Simon McTavish . NWC kommer att dominera pälshandeln i hela Nordamerika de följande 40 åren.

Montreal har behållit sitt franska ursprung under historiens gång, fast man i princip redan 1763 kapitulerade till England. Ett tag under Amerikanska frihetskriget så ockuperades Montreal av Amerikanerna i ett försök att få Montrealbefolkningen att ansluta sig till Revolutionen. Nog om historia.

Jag tar i alla fall en sväng över Old Montreal och kommer till en turistbyrå. Frågorna duggar tätt men svaren blir tyvärr negativa, inga spår efter North West Company, Beaver Club eller McTavish. Beaver Club vänta! på Queen Elisabeth Hotel några kvarter upp finns en restaurang med det namnet.

Mycket riktigt här finns The Beaver Club men inte som jag hade tänkt mig, det här är nu en av Canadas finaste restauranger där rika affärsmän kan äta på tallrikar med sitt namn på. Beaver Club var från början en club för modiga män vilka hade övervintrat ute i vildmarken och också överlevt vintern. Vintern ja !!!! Den kan vara fruktansvärd i denna delen av Canada.

Snön kommer vanligtvis i början på Januari och sen vräker den ner i några månader med kalla vindar uppe från det arktiska Hudsons Bay.

Med Beaver Club i ryggen och raska steg börjar jag klättra uppför Mont Real, jag känner mig nästan som Jaques Cartier, pust! stön! det är brant uppför men utsikten visar sig vara bedårande skön. På vägen ner genom den vackra lönnskogen står en ensam minnesten lite avsides, texten lyder Till minne av Simon McTavish, stenen är rest av nevöerna William och Duncan McGillivray i tacksamhet och beundran över sin älskade farbror.

Så här mitt i Montreal finns ändå en del minnen från pälshandels imperiet, det gäller bara att veta vem gubben är, vilket de flesta Montrealbor inte har en blekaste aning om.

Men hur gick det med Lachine, ja..... oturen var framme denna gång. I Lachine finns ett mycket fint museum från NWC dagar. Museet är stängt måndag, tisdag ni kan gissa vilka dagar jag var i Montreal.

Höstsolen värmer skönt på min vandring nere vid hamnen. Här blandas nya bankpalats med slitna lagerbyggnader från sekelskiftet i en enda sk stadsplanerad röra. Mitt besök i Montreal är snart slut för denna gång.

En taxi stannar, det är Guy, han har lovat att stanna vid Lachine på vägen ut till flygplatsen. Guy skrattar när han ser mig läsa på en nyinköpt bok om Hudsons Bay Company, "You´re crazy " säger han " OK I´ll take you there" till Lachine alltså.

Det blåser friskt från väst och vågorna går höga på S:t Lawrencefloden, Framför mig ligger en vacker stenbyggnad i vilken museet är inhyst.

Guy tänder en cigarett, han tänker på killen därborta som åkt ända från Sverige för att titta på ett stenhus med en stängd dörr.

Men killen från Sverige han står på stranden där äventyret började. I diset ser han stora Montreal canoter 12 meter långa vilka paddlas av modiga män som vet att snart är deras resa över för denna gång. En resa som började för flera månader sen över stora innanhav, pälsbalar som släpats över hundratals portager många mil i den underbara Canadensiska vildmarken för att slutligen nå fram till civilisationen.

Copyright © HMCC 2002